Den lille ingenjörs-besserwissern

OK, jag erkänner. Jag är ingenjör. Jag har dessutom läst en del strömningslära och flygnörd som jag är så har jag läst på en del i förväg om hur flygplan funkar rent fysikaliskt...

Igår fick jag lite "intresseväckarmaterial" från teorikursen och detta visade sig vara läroböckerna i ämnena meterologi, luftfartyg generellt och flygningens grundprinciper. Efter en snabb genombläddring kan jag konstatera att de två förstnämnda verkade helt OK, men den sista var lämnade en hel del övrigt att önska.

Jag har jobbat en del med vuxen-utbildning och har insett vikten av god pedagogik och ett väl upplagt material. Denna bok pekade snarast på motsatsen. Till exempel är det första man får lära sig atmosfärens indelning i troposfär, stratosfär, jonosfär och dissipationssfär. Hur många piloter har flugit i annat än troposfären och kanske möjligen i stratosfären? Detta är väl knappast det viktigaste i detta ämne. Framställningen av ämnet fortsätter i samma stil med irrelevanta fakta och bland dem gömmer sig saker som borde vara viktigt. Hur skall en elev kunna veta vad man skall ta till sig med detta?

Men, det värsta av allt är den gamla klassiska frågan om hur lyftkraften i ett flygplan uppstår. Detta är för övrigt gömt under rubriken "Fysikaliska grunder". Borde det inte förtjäna ett helt eget avsnitt? Hur som helst: Förklaringen som boken framlägger är en något förvirrad version av det gamla argumentet att pga vingens välvning får luften som strömmar på översidan högre hastighet än luften som strömmar på undersidan och därför får översidans luft enligt Bernoullis ekvation ett lägre tryck som i sin tur skapar en lyftkraft. Ni har säker hört detta resonemang tidigare, och jag hoppas att ni också har hört att det är felaktigt. Om det skulle vara rätt skulle man till exempel inte kunna flyga upp och ned med ava-flygplan, vilket ju är något som går alldeles utmärkt.

Jag skall inte gräva ner mig i detaljerna, en bättre utläggning av dem kan ni hitta här, men kontentan är att detta resonemang är fel. Det rätta resonemanget är snarare att när vingen färdas genom luften med en anfallsvinkel så trycker den luft nedåt och därför trycker luften vingen uppåt med samma kraft, vilket alltså är lyftkraften. Vingens form och välvning gör bara att denna process blir effektivare (dvs mindre motstånd för samma lyftkraft), men i princip kan vilken yta som helst fungera som vinge.

I boken står det också:

"Detta sätt att förklara ... har kritiserats från ett flertal debattörer under de senaste åren, men enligt min åsikt är det en modell som kan användas i undervisningen om man samtidigt förklarar att de "lärde" fortfarande är oense om de fysikaliska förklaringarna till varför ett flygplan flyger."

Nej, de lärde är inte alls oense... Det är bara det att flygbranschen inte har klarat av att ställa om från en felaktig förklaring till den korrekta.

Författarens resonemang verkar också gå ut på att hans förklaring är OK för undervisning, eftersom den är enklare medan den korrekta förklaringen är för komplicerad för stackars blivande piloter att förstå. Detta håller jag inte alls med om. I själva verket är hans förklaring med venturi-rör, massflöden, hastighetsskillnader och bernoullis ekvation i själva verket ganska komplicerad medan uttalandet att vingen trycker luft nedåt är betydligt enklare (och dessutom korrekt). Det är klart att det finns en mer komplicerad historia bakom varför luft trycks nedåt av en vinge (Magnus-effekten, rotation runt vingen osv) men den behöver man kanske inte lära ut till piloter.