Site Meter

söndag 10 februari 2008

Lektion 16 - Introduktion till instrumentflygning

Igår, lördag, blev det flygning igen. Denna gång stod instrumentflygning på programmet, så helt plötsligt var jag inte så väderberoende längre. M tyckte till och med att det skulle vara en bra övning att köra enligt IFR i riktigt IMC-väder, vilket vi också fick.

Jag lämnade in en färdplan som innebar en liten tur runt Bromma, via diverse radiofyrar. Alla flygnördar förstår när jag säger att rutten var ESSB-NB-LNA-DKR-TRS-OU-ESSB. För er andra kan jag säga att turen är ungefär Bromma-Kungsängen-Eskilstuna-Trosa-Bromma, alltså en tur runt östra mälaren.

Dagens flygplan var SE-KSG som nyss varit på service och fungerade hur bra som helst. Dock finns det fortfarande ett problem med el-trimmen som bara funkar åt ena hållet och därför använde jag bara det manuella trimhjulet.

Innan flygningen fick jag lite praktiska tips för instrumentflygning av M. Hitta en bra rytm att scanna instrumenten på. Koncentrera dig på horisontgyrot, och då särskillt pricken i mitten och skalan på toppen. Ta det lugnt och gör små korrigeringar.

Snart stod vi på bana 30 och var redo för start. Molnen hängde ganska tunga över oss med en undersida på ca 1000 fot. Vi skulle upp till 2000 fot och flyga där, så strax efter start var vi omslutna i det vita molnhavet. Det kändes nästan som att flyga i filmjölk.

Flygningen gick riktigt bra. Jag hade inga större problem att hålla oss på rätt köl, pekade åt någorlunda rätt håll och på någorlunda rätt höjd. Dock märkte jag snart att det krävdes koncentration. Om jag började tänka på något annat, eller syssla med något annat som att ställa in en radiofrekvens eller skriva upp någonting så blev det lätt en utflykt i kurs på ca 30 grader eller 100 fots höjdutflykt. Det var också lätt att hamna i en lutning åt något håll om jag inte intalade mig att horisontgyrot var sanningen. Det kändes ofta som att vi lutade fast vi inte gjorde så och då ville jag omedvetet korrigera.

I närheten av Trosa ville M att vi skulle göra lite airwork. Vi bad ATS om tillstånd till detta och blev klarerade att hålla oss över Trosa på 3000 fot eller lägre. M ville att jag skulle göra lite åttor, dvs 360 graders sväng åt ena hållet direkt följt av 360 grader åt det andra. Först gjorde vi en instrumentsväng, dvs 2 minuter för ett varv. Detta innebar ca 20 graders bankningsvinkel. Därefter en åtta med 30 graders bankning och sedan en med branta svängar i 45 graders lutning. Största problemet med åttorna var att efter en stund i svängen kändes det som att vi låg plant och när man därefter bytte håll så upplevde jag att vi lutade mycket mer än vi gjorde. Alltså, lita inte på dina sinnen, utan ha kontinuerlig kontroll på instrumenten. I 45 graderssvängarna blev det lite mer höjdutflykter men ingenting extremt. I slutet tappade jag dock lite koncentration varför vi genast tappade 300 fot.

Därefter var det dags att åka hemåt. Vi styrde mot OU för att ansluta en ILS-inflygning till bana 30 på Bromma. Snart var vi etablerade på ILS:en och vi lämnades över till Brommatornet som hälsade oss välkomna tillbaka. ILS-inflygningen var riktigt kul och spännande. Det gällde att flytta en hel del av fokus från horisontgyrot till ILS-instrumentet (jaja, jag vet att det egentligen heter något annat, men jag kom inte på vad just nu). På ca 1000 fot kom vi ur molnen och låg nu över Stockholms centrum. Banan syntes klart och tydligt rakt fram, precis där instrumenten sa att den skulle ligga. M tyckte det var lite för lätt för mig, så han sa att jag skulle koncentrera mig på instrumenten ett tag till och inte titta ut. På 500 fots höjd fick jag också "komma ur molnen" och landa visuellt.

I landningen hade vi lite vind från vänster. Jag fick en liten synvilla och upplevde inte riktigt att vi åkte i sidled så jag blev väldigt förvånad när M bad mig trampa upp flygplanet åt rätt håll. I förvirringen här blev det en liten studs, men landningen var väl ändå OK, men inte med beröm godkänd.


Analys
Jag hittade ganska snart rytmen i instrumentscanningen och lyckades ganska bra med att manövrera flygplanet. Några gånger blev det utflykter i höjd eller kurs, men överlag gick det ganska bra.

Jättekul att göra en ILS-inflygning !! Jag har många gånger gjort samma inflygning över Stockholm som passagerare hos Malmö Aviation, men nu var det kul att göra det själv.

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag trodde att instrumentflygning skulle vara svårare. Det var dock i princip ingen turbulens denna dag, så visst går det att skaffa sig fler problem att ta hand om.

Flygtimmar denna flygning: 1,4
Flygtimmar totalt: 27,9
Antal landningar denna flygning: 1
Antal landningar totalt: 107

Planer för framtiden
Lite konstigt att skriva detta, eftersom jag redan har gjort flygningen efter denna. Det blev ett instrumentpass till idag, söndag också. Då var vi på Skavsta och vände. Jag hinner dock inte skriva om detta nu, men återkommer såsmåningom med en rapport.

Inga kommentarer: