Site Meter

lördag 19 januari 2008

Övning i praktiskt beslutsfattande

Igår hade jag tänkt flyga. Det börjar bli dags för instrumentflygning, så att det var mulet var till en början inget större problem. En snabb titt på vädersidorna på morgonen varnade för isbildning i moln på eftermiddagen så jag och M bestämde oss för att köra ett riktigt IMC-pass på förmiddagen.

Vi lämnade in en IFR-färdplan med en enkel radio-navigationstur Bromma-COR-DKR-LNA-Bromma som skulle ta ca 45 minuter att flyga. Eftersom man dock måste lämna in IFR-färdplaner 60 minuter i förväg så fick vi sitta och vänta på flygklubben en stund innan det var dags att sticka iväg. Vi hade kontinuerlig kontroll på vädersituationen hela tiden och prognoserna pratade om molnhöjder på 600 fot och inte särskillt staka vindar. Absolut inget väder jag skulle ge mig ut själv i, men helt OK för instrumentflygning. På Bromma har man en beslutshöjd på 250 fot. Detta betyder att inför landning måste man se banan visuellt på 250 fots höjd, annars får man gå om och försöka igen. 600 fot skulle, enligt M, vara tillräcklig marginal.

Efter en hel del väntan var det alltså dags att sätta sig i flygplanet och sticka iväg. Jag började läsa checklistan och startade motorn. Strax efter motorstart är en punkt på checklistan att lyssna på ATIS-dvs den senaste väderinformationen på radio. Denna pratade nu om molnhöjder på 400 fot och dessutom var temperatur och daggpunkt båda på 4 grader. Skillnaden mellan temperatur och daggpunkt är ett mått på fuktigheten i luften och när skillnaden är liten är risken för molnbildning hög. Prognosen betydde alltså att molnen börjat krypa nedåt och dessutom var det risk för molnbildning på marken, alltså dimma. Detta skulle kunna betyda att vi, när vi landade, skulle kunna hamna i en situation där det inte skulle gå att landa på Bromma, istället skulle vi vara tvungna att gå till vårt alternativ Västerås och försöka där.

M började se lite tveksam ut efter denna prognos och när vi diskuterat dess innebörd lite grann kom vi överens om att det nog var bäst att stanna på marken. Vädret som var just då hade varit OK för en instrumentflygning men risken att inte komma hem var för stor.

Så det var bara att stoppa motorn igen, plocka ihop papper och utrustning och rulla tillbaka flygplanet in i hangaren. Efter några timmar på flygklubben var dagens resultat övning i att rangera flygplan, göra daglig tillsyn, starta motor och sist men absolut viktigast en lektion i beslutsfattande.

Inga kommentarer: