Lektion 9 - Första nav-flygningen
Det har varit lite tyst på den här bloggen ett tag... Efter förra flygningen har jag fördrivit tiden med att gå på teori-kurs samt att förbereda mig för nav-flygningen som jag gjorde i fredags.
Teorikursen rullar på. Nu har vi haft åtminstone en lektion i alla ämnen förutom radiokommunikation som börjar på torsdag (då jag tyvärr inte kan vara med). Mina intryck från ett tidigare inlägg som jag skrev efter första lektionen gäller nog fortfarande. Lite för stor grupp, lite för långsamt tempo och några bra och några mindre bra lärare.
Excel-nörd-hacker som jag är så gick jag loss ordentligt på Excel och skapade en driftfärdplan för nav-flygningen. Planen blev att göra en tur över östra svealand och åka från Bromma, studs på Norrtälje, studs på Sundbro i Uppsala, därefter till det nedlagda flygfältet i Strängnäs och sedan hem till Bromma igen. Med hjälp av Excel var det enkelt att räkna på kurser, avdrift, tid, bränsleförbrukning och annat matnyttigt. Om jag hittar något bra sätt så skall jag lägga ut min mall på nätet så att andra kan använda den...
I fredags morse var det alltså dagen D. Väderprognosen såg OK ut men dock lite blåsigt. Jag åkte till klubben och var där ca 30 minuter i förväg för att kunna titta över och plocka fram flygplanet så att jag och M kunde koncentrera oss på nav-planen när han kom. Han godkände mina beräkningar och vi lämnade in färdplan(er) via internet och snart kom det SMS som svar att planen var godkänd. Jag hade råkat glömma min transportör hemma, så när vi skulle beskriva några brytpunkter i navigationen mha bäring och avstånd till fyrar så fick vi höfta lite, men det gick bra.
Uppstart och varmkörning gick som vanligt, dvs bra. Jag var lite tveksam till hur radiosnacket skulle skötas när vi hade en färdplan, men M hjälpte mig med detta. När jag skulle kolla att rodren var fria tyckte M att jag var lite väl "våldsam" med ratten så jag får väl göra lite mindre nästa gång. Efter uppställning på banan fick jag ett litet hjärnsläpp och ville starta utan starttillstånd men M upptäckte detta innan vi hade börjat rulla så det var ingen skada skedd.
Start och högersväng mot EDSVIKEN tog oss förbi mitt nya hus i Ursvik och sedan vidare mot Sollentuna. Vid EDSVIKEN blev vi överlämnade till Stockholm Control av vilka vi fick tillstånd att stiga till 2500 fot. Vid det här laget började jag känna mig lite stressad. Jag hade nog inte riktigt hunnit slappna av och koncentrera mig på flygningen utan var lite för uppjagad över att följa med i navigationen med tillhörande pappersarbete och samtidigt sköta radiosnacket på ett lite nytt sätt med färdplan och flygning i TMA.
Nåväl, när vi kom upp på 2500 fot så låg ett litet moln framför oss på samma höjd. Jag var lite sen att reagera på detta så när jag väl svängde så hamnade vi i och för sig utanför molnet, men inte med 1500 meters avstånd som reglerna stipulerar. Det var ganska enkelt att hänga med i kartan och navigera efter sjöar med olika former så att jag kunde se hur långt vi hade kommit. M berättade hur man skall veta när man skall börja sin plané mot en flygplats (skillnaden i höjd i tusental fot x 4 blir avståndet i nautiska mil (500 ft/min sjunk, ca 120 knop ger 2 NM per minut)). Han ställde dessutom in vår DME mot fyren i Norrtälje som ligger strax bortanför flygfältet så vi kunde enkelt se när det var dags att börja sjunka. Vi fick snabbt tillstånd till detta av Stockholm Control som överlag var väldigt hjälpsamma hela flygningen.
Trafikvarvet vid Mellingeholm i Norrtälje (ESSN) är lite speciellt pga bullerrestriktioner men det var enkelt att sikta på högersidan av sjön Limmaren och sedan följa varvet till bana 25. På finalen blev det dock betydligt svårare, eftersom det var blåsigt och ganska kyttigt och M dessutom varnat för att banan är kort (650m). Jag kände mig som sagt tidigare lite stressad under första delen av flygningen (alltså fortfarande i Norrtälje) och när vi råkade ut för en hel del kytt på finalen så kände jag mig inte alls säker på att kunna landa säkert, så jag bad M ta över. Kanske lite fegt men det kändes som rätt beslut. Alternativet hade naturligtvis varit att gå om och göra ett varv till, men det slog mig inte just då. M gjorde ett riktigt bra jobb med landningen och snart var vi på väg upp igen och nästa mål var Sundbro i Uppsala. Jag fick börja flyga på ca 250 fots höjd och eftersom det inte var jag som startat så "glömde" jag att ta in klaffarna på 300 fots höjd. Dessa var alltså kvar ute en bra bit upp innan jag upptäckte fadäsen och tog in dem. Vi var på väg upp till 2500 fot igen, men på den höjden var det moln så vi stannade på 1500 fot.
När jag planerat flygningen så hade jag missat hur in- och ut-passeringspunkterna i Uppsala CTR fungerar. Det finns en några punkter som inte ligger på gränsen till området (FRÖTUNA, DANMARK och SKOGS-TIBBLE) men jag hade inte förstått att dessa hade med området att göra. Jag hade alltså valt att vi skulle gå in via VATTHOLMA vilken ligger nordost om Uppsala CTR, men inte var den närmaste. När vi bad trafikledningen om tillstånd att gå till Sundbro så gav de oss naturligtvis tillstånd via den närmaste punkten vilken är FRÖTUNA från det håll vi kom. Detta var inget större problem, det var ganska enkelt att navigera sig dit via olika sjöar och genom att hålla sig lite söder om original-planerad kurs. Vi flög bland annat över det privata flygfältet Rimbo/Gavellanda, men det var ingen trafik där. Vid FRÖTUNA blev vi överlämnade till Uppsalatornet och vi fick tillstånd till Sundbro (ESKC) via bankorset på F16 (ESCM) i Uppsala. Kartan visar att F16 ligger norr om Uppsala så jag styrde oss höger om stan, men det tog ganska lång tid innan jag såg var fältet låg. Jag måste bli bättre på att se flygplatser och flygfält från luften. Jag har inget problem med synen, det handlar nog mer om att lära sig att leta efter rätt former och hur det brukar se ut. Över bankorset svängde vi höger upp mot Sundbro och vi fick tillstånd att sjunka efter att vi passerat en C172 som låg i varvet på F16. M berättade hur vi skulle angöra trafikvarvet till bana 21, men eftersom jag återigen inte såg fältet riktigt i tid så fick han be mig att svänga åt höger för att ansluta till medvinden när det väl var dags.
Landningen på Sundbro gick riktigt bra och det var skönt att få "revansch" efter problemet i Norrtälje. M tyckte vi skulle göra ett varv till så att jag fick ytterligare en chans och detta gick också riktigt bra.
På väg upp från Sundbro för andra gången svängde vi åt höger för att gå ur kontrollzonen via JUMKIL. Denna punkt kunde vi hitta genom att följa vägen som leder ut åt nordväst. Därefter var planen att svänga mot sydväst för att följa gränsen till kontrollzonen en bit, hitta samhället Järlåsa vid nästa större väg och där svänga lite mer åt vänster. Vid JUMKIL svängde vi dock lite för mycket (eller vinden var starkare än beräknat från väster) så vi drev in i kontrollzonen igen. M påpekade detta och jag lyckades ta mig ut ur kontrollzonen igen. Vi hittade vägen som Järlåsa ligger på, men vi var lite för långt västerut och såg inte riktigt samhället förrän det låg alldeles framför höger vinge. Nästa brytpunkt var en kyrka (Torstuna) som var ganska enkel att hitta genom att titta på vägnätet. Därefter blev det nästan rakt sydlig kurs mot Strängnäs. Anledningen att jag hade planerat alla dessa brytpunkter på väg ut från Uppsala var att hålla oss på betryggande avstånd från Långtora där man har en hel del segelflygverksamhet. I och för sig var det inga segelflygare i luften just denna dag, men man kan ju aldrig veta.
Vi flög över Enköping och ut över Mälaren på väg söderut. Nu kände jag att stressen jag känt i början av flygningen i stort sett hade släppt och det var riktigt roligt att flyga igen. Stockholm Control berättade att de inte hade någon annan känd trafik i vår närhet innan de lämnade över oss till Västerås. Eftersom vi fortfarande låg på 1500 fot pga molnen så låg vi precis under Västerås TMA, men vi pratade ändå med trafikledningen och berättade våra avsikter. Ganska snart såg vi Strängnäs samhälle och jag visste att flygfältet skulle ligga till vänster. Jag letade och letade efter flygfältet. M berättade att han såg det klart och tydligt. När jag efter en stund tittade lite mer åt vänster än jag gjort tidigare så syntes det jättetydligt. En lång bana riktad bort från oss. Det kändes lite snopet att jag inte sett det tidigare, men jag hade tittat på fel ställe, för nära samhället.
När vi kom till flygfältet (numera nedlagt, men banan finns kvar) så "stannade" motorn. Det måste vara riktigt dålig kvalitet på flygmotorer, så ofta som de "stannar" under flygutbildning :-) Vi låg på 1500 fot mitt över banan med vinden i stort sett i ryggen så jag tog mig lite ut åt höger för att få till ett "utgångsläge för bedömningslandning" på 1000 fots höjd. Jag gick igenom checklistan för motorstopp som jag inte memorerat ännu, men den står ju tryckt på ratten så det var bara att läsa innantill. Eftersom jag förra gången jag tränat på bedömningslandning inte svängt mot banan tillräckligt tidigt så var jag lite för snabb med detta denna gång. När vi passerade tröskeln var det några hundra fot kvar ner till marken, men banan i Strängnäs är ju lång, så vi hade absolut kunnat stanna innan den tar slut. Dessutom är det ju bättre att åka av banan i slutet av den när man har låg fart än att inte komma fram och krascha i hög fart istället. När vi var nästan nere så sade M: "Bra, vi hade överlevt..." och jag drog på för att gå upp på höjd igen och ta oss hem till Bromma.
På väg upp mot 1500 fot frågade M vad jag skulle göra för att förbereda oss för Bromma. Jag tyckte det var lite väl tidigt att tänka på detta och ville avsluta stigningen först och få oss att peka åt rätt håll. Det enda jag kunde komma på i mitt något stressade läge var att lyssna på ATIS, men naturligtvis kan det vara bra att ställa in radion på rätt frekvens osv.
M ville visa hur man kan hitta ÄLVNÄS om man är vilse. Vi tittade på Sv Flygfälts-bladet för Bromma och hittade radial och avstånd från radiofyren Dunker. Detta rattades in på instrumenten och de visade, mycket riktigt, att vi låg till vänster om denna radial. M rattade också in Corners NDB och vår ADF pekade mot denna så vi svängde ditåt. På väg mot COR brast nog både jag och M i uppsikten utåt när vi diskuterade radionavigering och nästa gång jag tittade ut såg jag ett annat av klubbens flygplan kl 2 på kontrakurs och på några hundra meters avstånd. Det var ingen fara för kollision, men det var alldeles för nära och vi upptäckte dem alldeles för sent för att det skulle kännas bra. Både jag och M blev ganska skrämda av detta och jag lärde mig absolut en läxa att man inte skall brista i uppsikten utåt, särskillt inte i närheten av radiofyrar där trafiken tätnar.
Vi ankom ÄLVNÄS och fick den vanliga klareringen till BJÖRNHOLMEN och därefter inflygning mot bana 30 på Bromma. Jag har kört denna väg några gånger nu, så jag börjar hitta även utan att titta på kartan. Landningen blev inte så bra. Det var ganska kraftig sidvind och jag har inte övat så mycket på sidvindslandningar tidigare. Jag vet i teorin hur det skall gå till, men praktiken var det sämre med. Jag var lite feg i att sänka lovartsvingen så vi drev en del i sidled. Efter landningen blev det den sedvanliga tankningen och taxningen till klubben och därefter var denna mycket lärorika och stundtals stressiga flygning slut.
Analys
Pappers-arbetet i cockpit fungerade inget vidare för mig. Jag hade min driftfärdplan utskriven, men min Excel-fil var uppdelad på två papper (en för själva navigeringsplanen och en för annat såsom tider, frekvenser, klareringar och annat). Att ha två papper funkade ganska dåligt på mitt nyinköpta knäbord, jag får nog försöka klämma ihop det till ett papper så man slipper byta. Dessutom hade jag några blad från Svenska Flygfält att hålla reda på, vilket blev lite bökigt. Jag behöver hitta något system för att ha dessa lätttilgängliga, men ändå inte i vägen.
I början av flygningen var jag som sagt lite stressad. Jag borde kanske lagt ner mer tid innan flygningen på att gå igenom den i förväg. Jag hade lagt ned en hel del jobb på driftfärdplanen, men i stor sett ingenting på att tänka igenom hur det skulle kännas och hur de olika platserna längs vägen skulle se ut.
Att navigera med karta och kompass var inget större problem för mig. Jag har alltid haft lätt att hitta mha en karta och det fanns gott om landmärken att använda. Särskillt fann jag att jag använde olika sjöar och deras form för att lista ut var vi var någonstans.
Gyrokompassen behöver justeras oftare än vad jag gjorde. Jag tror att en av anledningarna till att vi drev tillbaka in i Uppsala CTR (förutom vinden) var att kompassen hade drivit iväg en del. Dessutom kanske man inte skall lägga ett ben i planen som följer gränsen så nära som det benet gjorde.
Flygtimmar denna flygning: 2,0
Flygtimmar totalt: 14,5
Antal landningar denna flygning: 4
Antal landningar totalt: 67
Planer för framtiden
Det verkar som att nästa flygning blir den 12/10. M ville först att jag skulle göra en enkel EK-nav, t ex till Barkarby några studsar där och sedan tillbaka till Bromma via de normala inflygningspunkerna. Men när han insåg att jag bara flugit 1,1 timmar EK ännu så länge så började han sväva lite på målet. Mer troligt är att det blir EK start och landning på Barkarby (och han följer med dit) eller att det blir träning på sidvindslandning om det blåser.
2 kommentarer:
Spännande att följa en utbildning som skiljer sig helt från mitt upplägg. Jag började precis med teorin och räknar inte med att vara i luften före januari, och då enbart på kortare svängar. Först framåt våren skall jag intensifiera flygandet för att inte tappa trimmet. Då lär även 70% av teorin vara avklarad, om inte mer.
Kul att du får till EK-flygandet såpass tidigt också. Hoppas du fortsätter att uppdatera ofta så man kan följa utvecklingen!
Kul att det tickar på! Mina uppflygningsnerver börjar göra sig påminda så nu får M. se till att fila bort dom sista skavankerna.
15 days and counting
Skicka en kommentar